Arbetsplanen - en ekonomisk plan för ökad frihet

<Observera att denna budget är inaktuell> [Reviderad 2023-08-01] Nytt år och ny budget för året. Jag har nu klumpat ihop mina rörliga utgifter till en post och summan motsvarar ganska exakt snittet de senaste 12 månaderna. Tyvärr låg den summan en tusenlapp högre än jag trodde, men så är det. Budgeten är också korrigerad för elavgifter det senaste året. Avgiften för december är dock inte inräknad då den betalas i januari (och fakturan har ännu inte kommit).  Jämför jag med 2019 har mina budgeterade utgifter ökat med 81 %. Det är främst byte av boende som står för de ökade utgifterna samt att vi nu har barn. Jämfört med 2021 har mina budgeterade utgifter ökat med 21 %. När jag tittar på posterna i tidigare budgetar har det mesta ökat i kostnad, förutom bredband och mobiltelefoni vars kostnader tvärtom sänkts... likt aktiekurserna för Telia och Tele2.  Precis som tidigare år gäller budgeten endast för mig personligen, inte för hela hushållet. Förändringar som görs avseend...

Årets mål fortsätter delvis på förra årets mål med en fortsatt betoning på fonder och ett fortsatt relativt högt sparande. Om sparmålet ska nås kommer det dock krävas att min tjänstgöringsgrad ökar markant, vilket i sin tur kommer kräva att jag byter jobb. Tidigare målformuleringar har också lärt mig att mina mål måste vara tydligt mätbara för att vid uppföljningen slippa "delvis" nå upp till målen.  Jag har under de senaste 1,5 åren, sedan min son föddes, arbetat omkring 55-65 % på årsbasis samt varit föräldraledig både med och utan föräldrapenning. Trots det har jag under 2022 kunnat investera en hel del pengar. Utgifterna för 2023 beräknas i sin tur bli högre än jag tidigare trott och jag kommer inte kunna investera lika mycket som innan med nuvarande tjänstgöringsgrad. En ny budget är nästan gjord inför 2023 (jag väntar bara på betalningsplanen från CSN) vilket verkar innebära att jag med en 60 % tjänstgöringsgrad precis skulle gå runt. Jag väntar dock rejält ökade kostna...

Summering av året Inkomsterna detta år, som bestått utav deltidsarbete på omkring 55-65% samt föräldraledighet under 3 månader landade på 292 614 kr netto (24 385 kr/månad i snitt), vilket oväntat nog bara är 8000 kr mindre för helåret än när jag arbetade heltid (+ lite övertid) under 2020. Inkomsten är dock dopad med 40 000 kr i form av återbetalning av min sambo för kontantinsatsen till huset. Utan dessa pengar har jag ändå dragit in 84% av inkomsten 2020, trots den låga tjänstgöringsgraden. Två andra faktorer som bidragit till en oväntat "hög" inkomst är att Försäkringskassan baserade min föräldrapenning under 3 månader på min gamla heltidstjänst, vilket gjorde att jag tjänade cirka 2000 kr mer/månad än min dåvarande 50%-tjänst, samt skatteåterbäringen jag fick i våras på grund av ränteavdraget på bolånet.   Årets kostnader landade på 191 698 kr för mig (i snitt 15 975 kr/månad) vilket är knappt 5% lägre än förra året och 434 kr/månad över den senast uppdaterade budgeten ...

Med några få dagar kvar av året sammanställs här månadens inkomster, utgifter och sparkvot. Mycket troligen kommer jag inte ha tid/möjlighet/behov av att spendera mer pengar personligen och jag kommer definitivt inte få någon ytterligare inkomst innan året är slut.  Trots en tusenlapp mindre i lön från deltidsarbetet på grund av sjukdom i november slutar sparkvoten på den högsta nivån sedan i april. Att utgifterna i december varit låga beror delvis på grund av sjukdom/VAB vilket gjort att vi varit hemma en del samt att vi tagit av det gemensamma kontot (som vi överför pengar till varje månad för hushållets utgifter) för de flesta inköp i samband med juletiden. Vårt gemensamma konto kan alltså fungera som en liten buffert emellanåt när vi tycker det finns tillräckligt mycket pengar på det.  Framöver gäller det för oss att hålla hårdare i slantarna inför elräkningarna med start i januari. Här räknar vi med en elräkning på cirka 6000 kr (för december - som betalas i januari). Sni...

Till följd av ökad tjänstgöringsgrad har deltidslönen ökat. I övrigt har det varit sig likt. Jag har dock i samband med ökad tjänstgöring på deltidsarbetet minskat lite på extrajobbet framöver för att hinna med studierna utan problem här mot slutet. Kommer möjligen öka på extrajobbet efter årsskiftet igen.  Utgifterna landade också mycket snarlikt förra månaden trots att vissa julklappar redan är inhandlade. Kampanjerbjudandet på bredbandet är över och priset höjdes därmed med cirka 18% i november. Jag har kollat in Bredbandsval och det skulle gå att byta operatör återigen och få 10 kr/månad billigare abonnemang i ett år, dock skulle vi efter detta behöva byta tillbaka till nuvarande då det är billigast. Vi är också nöjda med nuvarande operatör (inga störningar alls under det gångna året) så det blir nog att vi stannar kvar så länge inget bättre erbjudande dyker upp. Jag gillar generellt att inte betala mer i onödan för samma sak men 10 kr/månad mer för något som varit stabilt kän...

Denna månad var utgifterna en bit lägre än snittet i år vilket är på tiden. På elhandsfakturan återbetalades den årsavgift som felaktigt drogs på den föregående vilket hjälpte till lite grann. Det gäller att vara vaken avseende fakturor, annars är det lätt att du får betala mer än vad villkoren i avtalet säger. Det är lätt att det "glöms bort" att du ingått avtal på kampanj. Hursomhelst, att få en elhandelsfaktura på cirka 300 kr har inte hänt sedan augusti 2021, så det kändes lite härligt på något sätt :-) På tal om el så verkar det kunna bli ett elstöd framöver för oss i elområde SE3-SE4. Om det blir så innebär det att elen i SE3 kommer att ha kostat i snitt 75 öre/kWh det senaste året, istället för 1,25 öre/kWh. För oss innebär det en klumpsumma på cirka 3050 kr i sådant fall, inte så saftigt men ändå välkommet.   Inkomsterna kommer från och med november att öka lite grann då jag växlar upp lite på det fasta deltidsarbetet. Detta på förfrågan av arbetsgivaren. Jag kommer i...

Fick inspiration från Fru EBs inlägg " Uppdatering spargraf " om att jämföra prognosen vid sparstarten med det faktiska utfallet (för henne fungerade det som någon slags KBT under rådande börsläge).  Precis som för henne så var min initiala sparplan mycket mer uthållig än vad jag är/har varit. Den första delen innefattade att arbeta heltid i 17 år och investera 8000 kr/mån i snitt till 6% ränta, inklusive dåvarande 0,45% ISK-skatt. Den andra delen var att låta kapitalet växa passivt under ytterligare 15-17 år, tills pension - inlägget från mars 2019 går att läsa här .  Det faktiska utfallet har däremot varit ganska annorlunda. Under ett par år investerade jag mycket mer än planerat och sedan drygt ett år tillbaka har jag arbetat deltid, mestadels omkring 55-60%. Jag har även reviderat planen till ett kortare tidsspann, lägre kapital samt räknar nu med en lägre (men inflationsjusterad) avkastning på 3%. ISK-skatten har också sänkts till nuvarande 0,375% men flyger nog upp rejä...