Mer nettopension per krona som högavlönad?

Jag läste nyligen ett inlägg av Kronan till Miljonen som handlar om att många svenskar oroar sig över pensionen, i synnerhet i dessa pandemitider. Jag valde därför att se över hur pensionsprognosen kan se ut för lite olika människor/yrken med olika inkomst under livet.

För samtliga exempelpersoner används mitt nuvarande kollektivavtal AKAP-KL (Kommunal- & regionanställd). Prognosen baseras på en nuvarande ålder <30 år och ett nuvarande sparkapital på 170,000 kr. 

Jag försökte sedan räkna på hur mycket av nettolönen som personen får behålla som pensionär jämfört med under tiden personen arbetade. På MinPension.se anges skillnaden i bruttoinkomst vilket är mindre intressant för mig då det är det du faktiskt får in på kontot som spelar roll. Jag kommer framöver att benämna nettopensionen i procent av tidigare nettolön som 'behållningsgrad', alltså grad av bibehållen nettoinkomst.

Det verkar vara lite klurigt att beräkna exakt skatt på pensionen, i alla fall så här långt i förhand. Det jag gjort här är att jag har använt denna kalkylator på Skatteverkets hemsida. Där har jag fyllt i födelseår 1954 och endast knappat in bruttopensionen ifrån MinPension.se vid given lön nedan. Alla andra fält har jag lämnat blanka eller fyllt i 0 kr. Kom ihåg att exemplen förutsätter nuvarande kapital på 170,000 kr hos Pensionsmyndigheten och att given lön gäller genom hela livet från en ålder <30 år. Det kan därför avvika en hel del om du testar själv.

Nedan anges mina exempelpersoner och medföljande pensionskalkyl:

Person 1 (lågutbildad): 

Arbetar inom kommunalt städjobb och tjänar 18,750 kr/månad (nettolön på 14,838 kr/månad). Erhåller 9,800 kr/månad brutto i pension livet ut. Efter ca 14,00% skatt blir det ca 8,428 kr/månad i pension. 

Behållningsgrad som pensionär: 56,80% av nettolönen som yrkesverksam. 

Person 2 (median-Svensson): 

Arbetar som administratör för regionen och tjänar 31,700 kr/månad (nettolön på 24,014 kr/månad). Erhåller 16,000 kr/månad brutto i pension livet ut. Efter ca 18,92% skatt blir det ca 12,974 kr/månad i pension. 

Behållningsgrad som pensionär: 54,03% av nettolönen som yrkesverksam. 

Person 3 (har det bra ställt): 

Arbetar på regionens ekonomiavdelning och tjänar 41,500 kr/månad (nettolön på 30,577 kr/månad). Erhåller 20,600 kr/månad brutto i pension livet ut. Efter ca 21,57% skatt blir det ca 16,156 kr/månad i pension.

Behållningsgrad som pensionär: 52,84% av nettolönen som yrkesverksam. 

Person 4 (verksamhetschefen): 

Arbetar som verksamhetschef på kommunen och tjänar 52,000 kr/månad (nettolön på 35,922 kr/månad). Erhåller 29,700 kr/månad brutto i pension livet ut. Efter ca 24,45% skatt blir det ca 22,440 kr/månad i pension.

Behållningsgrad som pensionär: 62,47% av nettolönen som yrkesverksam. 

Person 5 (den välbetalde): 

Arbetar som specialistläkare inom regionen och tjänar 75,000 kr/månad (nettolön på 46,502 kr/månad). Erhåller 47,200 kr/månad brutto i pension livet ut. Efter ca 29,23% skatt blir det ca 33,402 kr/månad i pension. 

Behållningsgrad som pensionär: 71,83% av nettolönen som yrkesverksam. 

Person 6 (högsta hönset): 

Arbetar som landstingsdirektör inom regionen och tjänar 115,000 kr/månad (nettolön på 64,880 kr/månad). Erhåller 77,400 kr/månad brutto i pension livet ut. Efter ca 39,41% skatt blir det ca 46,898 kr/månad i pension. 

Behållningsgrad som pensionär: 72,28% av nettolönen som yrkesverksam. 

På grund av bristerna i kalkylen är det säkert en hel del fel vilket ger utrymme för marginaler. Det verkar dock vara snarlikt diagrammet nedan ifrån Pensionsmyndigheten:

Figur 1. Pension och skatt 2020 (PDF), s. 14. Pensionsmyndigheten (2020).

Den "röda" linjen visar en person med pension efter 66+ års ålder. Som ni ser är kurvan initialt mycket brant för att sedan jämnas ut en aning, därefter skjuter den vidare i en halvbrant lutning. I kurvan noteras 3 st hack, det första vid uppskattningsvis 160,000 kr/år (cirka 13,333 kr/mån brutto), där skatten ligger kring 16%. Det andra hacket ligger ungefär vid 380,000 kr/år (cirka 31,667 kr/mån brutto) och är inte lika tydlig att urskilja i grafen, skatten ligger där på omkring 24% skulle jag gissa. Det tredje hacket som är desto tydligare trodde jag först var gränsen för statlig skatt, som för pensionärer ≥66 år ligger på 575,500 kr/år (cirka 47,958 kr/mån brutto) för år 2020. Men brytpunkten sker dock en bit innan, snarare omkring 522,000 kr/år (cirka 43,500 kr/mån brutto). Skatten verkar vid brytpunkten ligga på omkring 26,9%. 

För Person 1-5 verkar grafen vara mycket snarlik kalkylen som återfinns på Skatteverkets hemsida, med avvikelser på 0-0,8 procentenheter enligt mitt ögonmått (med förstoringsglas i Paint), alltid till en något lägre skatt och i synnerhet för de som tjänar högre. Person 6 ryms, som ni ser, inte i diagrammet vilket kanske också är rimligt. Det är nog ingen som har haft 115,000 kr/månad i bruttolön som anställd under 40 års tid och således hart nog ingen en pension på 77,400 kr/månad med AKAP-KL's avtal. Dock är det inte helt orimligt att tro att det enligt grafen skulle kunna vara omkring 38-39% i skatt för en sådan fiktiv person.

 

Trots en hel del felmarginaler (som faktiskt snarare verkar gynna de med högre inkomst) verkar det vara så att högre löner ger högre behållningsgrad netto (andel nettopension jämfört med tidigare nettolön som yrkesverksam), dock först över en gräns på en bruttolön en bra bit över statlig skatt. Den som tjänar mycket lite (Person 1 i exemplet) får också en relativt hög behållningsgrad. 

Det mest intressanta här tyckte jag dock var att den som hade lägst behållningsgrad var Person 3, som i yrkesverksam ålder ligger på en bruttolön straxt under statlig skatt - vilket är nästintill optimalt så länge man arbetar. Som pensionär var det tydligen inte lika optimalt längre! Om någon har en bra förklaring till detta får denne gärna dela med sig!