Om statlig pension, deltidsarbete och framtidsplan

Målet med mitt långsiktiga sparande är som ni vet att kunna arbeta cirka 50% för resten av livet. Jag tror att arbete i viss mån är bra, även för individen. 

I dagsläget har jag en heltidslön på 36 000 kr/månad men är anställd på 50%. Därtill jobbar jag lite extra vid sidan om, men detta tas ej hänsyn till i denna uträkning. I MinPension ger simuleringarna för fortsatt heltidsarbete arbetslivet ut följande resultat:

Arbeta till 65 år (avtalad pensionsålder): 17 060 kr/mån bruttopension - 47,39% av nuvarande heltidslön.

Arbeta till 70 år: 23 070 kr/mån brutto - 64,08% av nuvarande heltidslön.


Om jag istället fortsätter att arbeta 50% livet ut (18 000 kr/mån i bruttolön) får jag följande resultat:

Arbeta till 65 år (avtalad pensionsålder): 9560 kr/mån brutto - 53,11% av nuvarande halvtidslön. 

Arbeta till 70 år: 12 770 kr/mån brutto - 70,94% av nuvarande halvtidslön. 


Går jag i pension enligt avtal (65 år) skiljer prognosen alltså 7500 kr/mån brutto, cirka 6000 kr/mån efter 20% skatt. Lyckas jag därför med ett eget sparande som ger 6000 kr/månad netto är det att likställa med att ha arbetat heltid hela livet. 

Med 2 Mkr i eget sparkapital innebär 6000 kr/mån en uttagsnivå på 3,6% årligen vilket inte osannolikt skulle kunna innebära att pengarna räcker "för evigt". Om real-årsavkastningen däremot är under denna nivå, t.ex. 3% årligen (som jag räknar med) räcker pengarna i cirka 60 år (till 125-årsdagen alltså). Vid en mycket konservativ real-avkastning på 2% årligen räcker pengarna istället i drygt 40 år, och skulle innebära att jag klarar mig till jag är 105 år. 
Samtliga uträkningar antar en jämn avkastning årligen, i verkligheten ser det såklart inte ut så, utan uttagen måste möjligen anpassas efter börsens svängningar (ta ut mer vid ett positivt klimat och mindre vid en sur börs). 


Vad är en rimlig avkastning över tid?

Pensionsmyndigheten, som enligt mig pushar för att jobba längre som "bästa sätt att höja pensionen", räknar med 5,5% årsavkastning efter avgifter. Vad som innebär "avgifter" är oklart men innebär troligen enbart fondavgiften/aktiehandelsavgifter på kanske 0,2-0,3%? Till detta tillkommer skatten på investeringssparkonto (ISK)/kapitalförsäkring (KF) på nuvarande 0,375% och ett avdrag för inflationsmålet på 2%. Kvar blir då 3,125% real-avkastning årligen. Nu lär dock skatten på ISK öka kraftigt framöver, men så länge ISK/KF-skatten ligger på <1,5% är det alltså lugnt med 2 Mkr vid 65 år i dagens penningvärde - om jag inte planerar att leva längre än till 105 år. 


Vad är en normal pension?

En genomsnittlig total pension låg på 19 800 kr/mån brutto för män och kvinnor år 2020 (kvinnornas totala pension är i genomsnitt 69% av männens). Min prognos vid heltidsarbete är alltså ganska mycket lägre än så, trots en heltidslön nära medellönen i Sverige (37 100 kr/mån, år 2021). Jag skulle alltså behöva ett litet eget sparande trots heltidsarbete för att nå en snittpension. 
Med 19 800 kr/mån brutto ligger nettopensionen i snitt på omkring 15 840 kr/mån (20% skatt). 


Hur kommer jag göra?

  • Jag räknar med att klara mig på 15 000 kr/mån netto i dagens penningvärde som pensionär (65-70 år och framåt), jämförbart med snittpensionären idag. Sannolikt kommer jag ha ett boende med mycket låg belåning (eller ingen belåning alls), inga hemmaboende barn och inga särskilt dyra prylar/intressen.
  • Jag kommer sträva efter en portfölj på minst 2 Mkr i dagens penningvärde till 65-årsdagen. 
  • Jag räknar med 3% real-avkastning årligen både under uppbyggnadsfasen och uttagsfasen. 
  • Min beräknade nettopension vid 65 år är 7650 kr/mån, vilket innebär ett nödvändigt uttag från portföljen på 7350 kr/mån. Kapitalet (2 Mkr) beräknas då räcka i 38 år, ända fram till 103-årsdagen. 


Plan B

Samtliga personer som jag läst/hört talas om inom FIRE-rörelsen verkar ha ångrat lite att de inte slutade lite tidigare eller att de sparat för mycket. De flesta människor överlag blir rikare med tiden när humankapitalet byts mot pengar. Brist på tid övergår också så småningom till tid i överflöd för många.
Jag vill försöka undvika att inte använda mina pengar och min tid när jag anser att de/den vara som mest dyrbar - innan krämporna kommer. 

Om jag mot förmodan skulle inse att jag behöver mer pengar som pensionär, eller att börsen skulle börja ge mindre än 3% real-avkastning årligen, kan jag alltid börja arbeta heltid igen (t.ex. som 50-åring) och spara extra under några år. Jag kan också arbeta deltid längre, t.ex. till 70-75 år om det skulle behövas (kanske är det till och med ett krav då för att kunna plocka ut pension).

 
Jag är inte rigid i min plan, men jag är heller inte särskilt orolig för att den inte kommer hålla. Jag är mer orolig över alternativet - att ha spenderat för mycket tid och energi på saker som inte gör mig lycklig.



Vad är din pensionsplan?

Kommentarer

  1. Det går ju åt mindre pengar ju äldre man blir. Tycker att planen låter bra. Vad tycker sambon kring detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Om man inte skaffar sig nya, dyrare, intressen :-)

      Hon har liknande mål, dvs fast deltidsarbete (cirka 50%) så småningom. Dock vill hon bli författare vid sidan om och helst kunna tjäna lite pengar på det också för att inte ha så snäv budget.
      Jag har tänkt börja investera lite i utdelningsaktier för det som blir över så fort jag nått 700k - för att få lite marginal på inkomstsidan.

      Ett gemensamt mål är att vi ska arbeta cirka 50% under samma dagar och vara ledig tillsammans med familjen resterande.

      /Arbetsplanen

      Radera
  2. Har du inkluderat tjänstepension i beräkningen här? Arbetsgivare med kollektivavtal sätter av en rejäl slant beräknat på hur mycket du arbetar/tjänar! Lönar sig (alltid) bäst att arbeta 100% = ekonomisk oberoende vid pensionsåldern!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja (tyvärr), allt är med (allmän pension + tjänstepension). Tjänstepensionen står för 3780 kr/mån av prognosen vid heltidsarbete och 2080 kr/mån vid halvtidsarbete.
      De stora kollektivavtalen (t.ex. ITP-1 och AKAP-KL) har tjänstepension på 4,5% av bruttolönen. Vid 36 000 kr/mån är det alltså 1620 kr som avsätts till tjänstepension varje månad. Om du arbetar halvtid kan du då själv investera 810 kr/mån för att kompensera detta (dock kompenseras inte den allmänna pensionen).

      Det är först om du tjänar mer än 44 375 kr/mån som skillnaden blir tydlig. Arbetsgivaren avsätter då mer i tjänstepension (30% av bruttolönen över 44 375 kr). Tjänar du t.ex. 44 000 kr/mån avsätts 1980 kr/mån i tjänstepension medan du får 3684 kr/mån om du tjänar 50 000 kr/mån.

      Inom mitt yrke kan jag inte räkna med att komma upp till en sådan lön (i dagens penningvärde), så jag tjänar inte så mycket pension på att jobba mer.

      Generellt är det den breda massan (med medel/medianlön eller något högre) som tjänar minst pension per krona/arbete. Du kan läsa ett inlägg jag skrev för 2 år sedan om pension vid olika löner här: https://arbetsplanen.blogspot.com/2020/07/mer-nettopension-per-krona-som.html

      Radera
  3. Nästa år 2023 byter AKAP/KL namn till AKAP/KR, men det intressanta är att insättningen till tjänstepensionen då blir 6%. Bra för dig som om jag förstår det rätt jobbar i vården.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra ökning, visste inte om det!
      Det stämmer! Just nu har dock ITP-1.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lösningar till gemensamt mat-/hushållskonto - hur gör ni?

Rocker - bästa kortet på marknaden, men ännu ingen bra lösning för gemensam ekonomi?

Om mig