När är livets "endgame"?

I många strategispel och RPG-spel kan man prata om ett endgame, ett skede i spelet då allting ska avgöras eller bara ett skede där man nått en slags slutplatå och där inte så mycket mer nytt händer efter det. 

För att verkligen satsa på endgame innebär det ofta uppoffringar på vägen, t.ex. att man ser till att utföra vissa uppdrag tidigt i spelet som inte går att göra senare, att man tränar upp vissa färdigheter tidigt som är svårare att träna upp senare, att man tillåter en långsam utveckling initialt för att kunna utvecklas snabbt senare eller att man nischar sig tidigt inom en gren/del av spelet som i början inte är så fördelaktigt men som lönar sig i slutändan. 

Gemensamt för satsingen på endgame är att det är lite tråkigt/långsamt/riskfyllt initialt, för att sedan kunna ligga på topp eller helt enkelt vinna så småningom. Lite som med investeringar för den riktigt långsiktige. 

Frågan är bara, när det gäller det riktiga livet, när man ska anse att det är endgame? När ska man börja jämföra utfallet i "livets spel"? Och hur vinner man egentligen?


En person som lever lön till lön och spenderar fritt i början av månaden kanske anser sig ligga på topp i någon vecka efter löning. En mer modest person kanske "vinner" resterande del av månaden, tills nästa lön kommer.

Ett samboende par i 30-årsåldern som jobbar 50% och undviker att skaffa barn, större lägenhet än en 1:a och skippar bilen för att fortsätta kunna jobba deltid kanske anser sig "vinna" jämfört med en tvåbarnsfamilj där båda föräldrarna (också i 30-årsåldern) arbetar heltid och knappt hinner med sig själva. 20 år senare kanske det första paret ångrar sig när de ser över sin pension och kanske dessutom tänker att de nog borde ha skaffat barn ändå när de var yngre. Samtidigt bor det andra paret i ett "finare" boende, har bra pension, vuxna barn och ser fram emot att snart gå ned i arbetstid och kanske till och med få barnbarn.

En singelperson jobbar arslet av sig mellan 18-40 år och sparar 50-75 % av nettolönen varje månad för att kunna sluta arbeta och skaffa familj efter det. Mellan 40-42 år går personen på otaliga dejter, ägnar mycket tid till träning, kost, sömn, självförverkligande och andra intressen medan grannen i samma ålder med partner och barn samt ett lågavlönat jobb går till jobbet 06:00 varje vardag. Ett år senare har den första personen fortsatt inte hittat den rätta att bilda familj med och dessutom börjat falla in i en depression medan grannen lyckats få ett mer fritt och välbetalt arbete denne verkligen trivs med.

En person med mycket pengar, resor, välbetalda arbeten, god mat, sprit och umgänge genom åren sitter nu ensam som 60-åring på julafton med hjärtsjukdom, medan den 60-årige grannen som alltid jobbat som cyklande brevbärare och levt ett simplare liv firar julafton med sin partner, barn och barnbarn - kärnfrisk.


När ska man lägga korten på bordet? När är livets endgame?

Kommentarer

  1. Beror mycket på vilka förutsättningar livet ger liksom enskilda val/mål/styrka samt tur eller ej med hälsan.
    Olika människor olika liv. Ödet och livets lotteri.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tvingas sälja av cirka 1 % av portföljen med förlust

Om mig

Börssparandet halkar efter - jag startar eget